Om beslutångest och om att välja valp

Igår var valdag. Valdag på sådan sätt att jag skulle åka ner till Caroline och Roger för att välja vilken valp som skulle få lov att flytta hem till oss. Egentligen skulle jag ha valt i lördags, men det gick helt enkelt inte då. Det är en oerhört jämn kull och alla är så häftiga.

Efter att jag redan tidigare preciserat för Caroline vad det var jag hade tänkt mig för egenskaper så hade hon tittat ut några stycken som hon tyckte kunde passa, men det var fortfarande mitt val som skulle gälla. Efter helgen så har jag funderat och funderat, diskuterat med Rasmus och funderat lite till vad det är jag ska prioritera och hur man ska tänka. Gudarna ska veta att det verkligen inte varit lätt.

Så var det helt enkelt onsdag kväll och vi skulle åka dit. Då hade jag bestämt mig (trodde jag) att det stod mellan tre st. Bella, Stora pricken och fin-tösen (hon är oerhört vacker hund). När vi kommer dit så är alla valparna ute och jisses vad som växt bara på dessa dagar. Det händer jättemycket. En helt myller med tolv stycken valpar som springer runt. Jättesvårt att få någon som helst uppfattning.

När vi sedan plockar in dom så har vi ”bara” kvar den valpkullen som jag skulle välja hur, och hanarna kunde jag ju sortera bort, så återstod fem stycken söta tikar att titta på. Fortfarande lika jämna som innan, men så försökte jag titta in dom som jag hade tänkt mig att välja mellan. Men det är något som gör det så svårt. 

Efter lite diskussion så bestämde jag helt enkelt att ta den som jag inte hade tittat så mycket på. Men när jag kollade in henne lite extra så var hon riktigt häftig. Kanske inte den som för mig syntes allra mest i kullen, men också hon var också oerhört lik en av dom andra, så vad säger att jag inte blandat ihop dom två. Först tvekar jag lite och tänker ”så kan man väl inte göra” och sedan tittar jag mer på en av de andra som var med i förhandstippningen, och tänker det blir nog bra med henne och var i det läget rätt så nära att det blev henne istället, så jag och Rasmus reser oss och är på väg att åka igen. Den stunden när vi står och pratar så kollar jag in henne igen, och känner nä, det är inte rätt. 


Det var bara till att sätta sig ner igen och titta igen… Då försökte jag tänka lite mer rationellt (så gott det går i det läget). Då plockar Roger bort hanarna och sätter dom i valphagen och jag kan helt koncentrera mig på de fem tikarna som var kvar. Jag tittar och känner efter. Jag plockar upp den lilla tik som jag hade bestämt mig för, som var helt otippad från början, och kände då ”Jo, så här kan man visst göra".

"jag vill inte vara med på bild, jag vill busa"

Så blev det när det bestämdes vilken av de fina valparna som skulle få bli våran Tjii. Beslutet känns väldigt rätt och hon passar verkligen till att heta Tjii. Jag är helt övertygad om att övriga valpar också kommer bli hur fantastiska som helst. När det nu har gått lite tid så känns helt underbart och precis alldeles rätt. Nu längtar vi massor tills hon får komma hem till oss.